Vinterdvala: så klarar fladdermössen den svenska vintern

Viktigast i korthet

• Eftersom insekterna försvinner på vintern går de flesta svenska fladdermöss i vinterdvala.
• Under dvalan sänks kroppstemperaturen, pulsen och ämnesomsättningen kraftigt.
• Ett bra vinterkvarter är frostfritt, relativt stabilt i temperatur och ofta lagom fuktigt.
• Varje uppvaknande kostar mycket energi, så fladdermöss ska aldrig väckas eller röras.
• En fladdermusholk ersätter inte ett riktigt vinterkvarter.

Varför går fladdermöss i vinterdvala?

Under den svenska vintern finns i praktiken inga flygande insekter. Eftersom alla fladdermöss här lever av insekter har de bara två möjligheter: att flytta till en region med mer mat, eller att spara energi tills våren kommer. De flesta svenska arter gör det senare, i alla fall i huvudsak. De går i vinterdvala, en djup vila där kroppens ämnesomsättning sänks kraftigt.

Vinterdvala är inte samma sak som vanlig sömn. Under dvalan sjunker kroppstemperaturen till nära omgivningens temperatur, hjärtat slår mycket långsamt och andningen kan avstanna under långa perioder. Det gör att den energi som lagrats som fett under hösten räcker många månader. Hela strategin bygger på att fettförrådet inte förbrukas i onödan.

Hur förbereder sig fladdermössen på hösten?

Under sensommar och höst äter fladdermössen så mycket de kan för att bygga upp fettreserver. Hos många arter sker parning under samma period, och det är en energikrävande tid. Därför är god tillgång på insekter på hösten särskilt viktig. När nätterna blir kallare och insekterna minskar söker djuren upp sina vinterkvarter, ofta efter flera besök och provsovande för att hitta rätt plats.

Tidpunkten varierar mellan arter och regioner och beror på vädret. Milda höstar kan förlänga aktiviteten, och ibland kan man se fladdermöss flyga även på en varm dag långt in på senhösten.

Var övervintrar fladdermöss?

Ett bra vinterkvarter ska vara frostfritt, relativt stabilt i temperatur och ofta lagom fuktigt. Olika arter har olika preferenser, och en del trivs bättre i kallare miljöer än andra. Vanliga typer av platser är:

• Grottor och gruvgångar med jämn temperatur.
• Källare, jordkällare och bergrum som hålls frostfria.
• Hålträd med tillräckligt tjock vägg för att skydda mot kyla.
• Springor i berg och murar.
• Hålrum i byggnader, till exempel i väggar eller under tak, hos arter som tål sådana miljöer.

Många fladdermöss hittas aldrig under vintern eftersom de gömmer sig djupt inne i sprickor och hålrum. Att man inte ser några djur på en plats betyder alltså inte att platsen är obebodd.

Vanliga vinterkvarter

Hur fungerar dvalan i kroppen?

När en fladdermus går in i dvala sänker den kroppstemperaturen och ämnesomsättningen i flera steg. Pulsen faller från en mycket hög vilopuls under sommaren till en bråkdel. Djuret hänger ofta stilla med hängande vingar vikta runt kroppen, ibland ensamt, ibland tillsammans med andra. Små vattendroppar kan samlas på pälsen i fuktiga miljöer och ge intryck av frost.

Då och då vaknar fladdermössen ur dvalan, för att dricka, byta plats eller av andra skäl. Varje uppvaknande kostar mycket energi, eftersom kroppen måste värmas upp igen. Man brukar därför beskriva det som att fladdermusen har en begränsad energibudget för vintern. Om uppvaknandena blir för många eller sker för ofta kan fettet ta slut innan våren, och då riskerar djuret att dö.

Varför är störning farlig?

Det viktigaste budskapet i hela ämnet är att fladdermöss inte ska väckas under vintern. En människa som går in i ett vinterkvarter, lyser på djuren, pratar högt eller rör vid dem kan utlösa ett uppvaknande. Även om det bara sker en gång kan det kosta en del av reserverna, och upprepade störningar blir snabbt allvarliga.

Därför gäller några enkla principer:

• Gå inte in i kända vinterkvarter som grottor, gruvor och bunkrar under vintern.
• Skaka inte om hålträd eller håll upp ljus mot hål med djur.
• Undvik byggarbeten, rökutveckling och höga ljud nära kända övervintringsplatser.
• Rör aldrig en fladdermus som hänger i dvala, utan låt den vara.
• Om du hittar en fladdermus i en källare eller på en vind på vintern, kontakta en sakkunnig för råd innan du gör något.

Vad gör jag om jag hittar en fladdermus på vintern?

Ibland dyker en fladdermus upp där den inte hör hemma. Det kan hända att den vaknat av en temperaturförändring eller störning och flugit in i ett rum. Då är den i ett utsatt läge: den kan vara försvagad, vilja återgå till dvalan och sakna en lämplig plats. Handla lugnt. Rör den inte med bara händer, och läs vår separata guide om skadade eller nedfallna fladdermöss. Länsstyrelsen eller en lokal viltrehabiliterare kan ge vägledning om vad som är lämpligt i just din situation.

Hur påverkar milda vintrar fladdermössen?

Förändringar i klimatet kan påverka dvalan. Varma perioder mitt i vintern kan väcka djur som sedan inte hittar mat, och det blir ett dilemma mellan att vara vaken och att spara energi. Hur stor effekten blir för olika arter är fortfarande föremål för studier, och vi ska inte dra för stora slutsatser. Det som är säkert är att stabila, ostörda vinterkvarter har ett stort värde.

Vad kan jag göra för vinterkvarter?

Du kan hjälpa genom att bevara gamla byggnader, källare och bergrum där fladdermöss finns, och genom att undvika att fylla igen eller täta öppningar utan att först ta reda på om de används. Om du äger en fastighet med en känd övervintringsplats kan Länsstyrelsen ge råd om hur platsen kan skyddas. Även kommuner, markägare och föreningar med lokala kunskaper kan bidra med information.

Fladdermusholkar i trädgården används vanligtvis mer på sommaren än på vintern, och de flesta är inte konstruerade för att ge tillräckligt frostskydd. Räkna därför inte med att en holk ersätter ett riktigt vinterkvarter.

Sammanfattning

Vinterdvala är en genial lösning på en tid då maten saknas. Den fungerar bara så länge djuret får vara ostört och har tillräckliga reserver. Att veta att fladdermöss vilar i vårt närområde under vintern, och att hålla avstånd, är ett av de enklaste och mest effektiva sätten att visa hänsyn.

Källor och vidare läsning

• Naturvårdsverket: Fladdermöss, artkartering (handledning för miljöövervakning, version 1:2, 2021): anger att alla fladdermusarter i Sverige är fridlysta och att tillstånd krävs för att döda, störa eller avhysa dem, att 12 av Sveriges 19 fladdermusarter är rödlistade 2020, vilka lagar och konventioner som gäller (artskyddsförordningen 4 §, EU:s art- och habitatdirektiv, EUROBATS, Bernkonventionen, 3 § jaktlagen) samt hur lyssning med ultraljudsdetektor och automatisk registrering går till.
• Naturhistoriska riksmuseet: Fladdermöss: uppger att 19 fladdermusarter är noterade i Sverige, att alla svenska fladdermöss är insektsätare, att alla fladdermöss är fridlysta sedan 1986, att fladdermöss är den enda däggdjursgruppen som kan flyga aktivt och vad ekolokalisation innebär.

Vanliga frågor